#varannanåterbruk - 1 måttlighet.

Kontrasten mellan barn och ungdomar med klimatångest och företagsledare med ekonomipanik skapar inga hållbara lösningar.

Det är dags för lite måttlighet.

Det är inget nytt begrepp. Måttlighet. Vi tappade det bara någonstans på vägen i vår strävan att ha tillgång till allt, fort, mycket och framför allt billigt. Så billigt att det är lätt att ersätta om det går i sönder, tappas bort eller man helt enkelt bara vill ha nytt.

Men det kommer med ett pris på vår miljö. Och vi vet om det. Samtidigt försvarar vi detta beteende med arbetstillfälle, ekonomi och konsumtion.

.

.

80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen

Den viktigaste åtgärden för att minska miljöpåverkan från textilkonsumtionen är att förlänga livslängden på de textilprodukter som redan är tillverkade. Genom att fördubbla livslängden på ett plagg minskar en klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent. (källa)

I Sverige har vi en hög konsumtion av kläder och hemtextil på närmare 14 kilo per person och år. Samtidigt använder vi textilierna allt kortare tid. Det är inte måttlighet.

.

.

Mobiltelefoner släpper ut motsvarande 415 kg koldioxid per kg avfall.

En genomsnittlig mobiltelefon väger 175 gram. Det blir 72,6 kilo utsläpp per telefon. Enligt EU-parlamentet släpper en genomsnittlig personbil i EU ut motsvarande 118,5 gram koldioxid per kilometer. Det innebär att besparingen från en enda mobiltelefon i koldioxidutsläpp motsvarar en bilresa på 61,3 mil. (källa)

Det säljs ca 3,5 miljoner nya mobiltelefoner i Sverige varje år, knappt en tredjedel hamnar i återvinningen. I rapporten The UnSustainability Report uppmärksammas bland annat att det ligger 20–25 miljoner mobiltelefoner i svenskarnas byrålådor där tio miljoner av dessa är fullt fungerande. (källa) Detta beteende är långt från måttligt.

Kontrasten mellan barn och ungdomar med klimatångest och företagsledare med ekonomipanik skapar ingen hållbar lösning.

Workshops där man ritar cirklar och komplicerade processer (som helst ska mynna ut i ett behagligt och oförändrat beteende) ger inget resultat på kort sikt. Kanske inte ens på lång sikt. För det är just beteendet på första nivån som gör skillnad direkt. Måttlighet?

Ett förändrat beteende på vår konsumtion kommer inte att sänka vår ekonomi. Nya beteende skapar nya arbetstillfälle, nya normer, nya utvecklingar och tillväxt. Hittills lever frågan mest i privatlivet, runt middagsbordet, secondhand-shoppingen och personliga initiativ av eldsjälar.

På företagen pratar man helst bara om det, mest utåt. Agerandet är mer sparsamt. Vi behöver företag som är hållbara i praktiken med. Det är en förtroendefråga för de anställda och borde vara det för ledning och styrelse. Det är inte minst en ansvarsfråga.

.

.

2025 kommer mer än 75% av alla på arbetsmarknaden tillhöra generationer som kräver jämställdhet och hållbarhet på sina arbetsplatser. Är vi förberedda på vad det innebär? Det pratas mycket om konsekvenserna med att ställa om till en större hållbarhet, mindre konsumtion och ökande kostnader. Men vad är konsekvenserna av att vi låter bli?

Implementera en väldigt enkel tanke på individnivå. Som privatperson och företag. Som medborgare i vår gemensamma värld. En tanke som inte kräver något annat än just - måttlighet. Vid varje behov av ett inköp. Till personen, hemmet eller företaget. Ett enkelt steg, en tanke.

#varannanåterbruk